Välkommen till Sveriges Frimärksungdom Stockholmdistriktet!

Bra att veta om frimärken

 

Vad är ett frimärke?

Ett frimärke är ett kvitto på att man har betalat transporten för det brev frimärket sitter på. För att inte frimärket ska kunna användas en gång till måste det på något sätt "förstöras". Det är därför posten stämplar frimärket som sitter på brevet.

Världens första frimärke gavs ut i England 1840 och avbildade drottning Victoria. Märket avbildas här bredvid och kallas på frimärksspråk för "One-Penny black".

Samlat frimärken har man gjort nästan ända sedan de första frimärkena kom ut. Genom att samla frimärken lär man sig mycket om till exempel geografi, historia eller djur. Man får även kontakt med andra som samlar märken samt att man får utlopp för sin samlarlust. En person som samlar frimärken kallas för filatelist.

 

Vad ska man samla på?

I början är det vanligast att man samlar på alla frimärken man får tag i. När man har samlat ett tag märker man att man måste begränsa sig eftersom det finns så enormt mycket frimärken så att det är omöjligt att få tag i alla.

Man kan antingen begränsa sig till att bara samla frimärken ifrån ett visst land, så kallad landssamling eller traditionell filateli. Det var det vanligaste sättet att samla frimärken på för ett par år sedan, idag samlar de flesta ungdomar på ett bestämt motiv. Det kan antingen vara sport, hästar, tåg, bilar eller varför inte seriefigurer? Det beroende på vad man har för intresse.

 

Var får man tag i frimärken?

Här får du några tips på var du får tag i frimärken i början av din samlarkarriär:

  • Köp t.ex. ett större paket frimärken hos en frimärkshandlare.
  • Nya oanvända frimärken kan man köpa på posten.
  • Spar frimärkena på de brev du får. Fråga vänner och bekanta om de inte har brev liggande hemma.
  • Gå med i en frimärksklubb och byt frimärken med de andra medlemmarna.

 

Vilka tillbehör behöver jag för att kunna samla?

Strängt taget behöver man bara egentligen två saker; en pincett och någonstans att kunna förvara sina frimärken. Frimärken mår inte bra av att man tar i dem med smutsiga fingrar. För att skydda märkena bör en pincett användas vid hanteringen. Dessutom är det lättare att få grepp om märket med en pincett än med fingrarna.

Hur man förvarar sina frimärken beror på hur man vill samla, men det allra enklaste sättet att förvara frimärken på är i ett insticksalbum. Ett insticksalbum kan man köpa i en vanlig affär eller genom SFU-Stockholm till medlemspris. Tänka på är att frimärken inte mår bra av att bli förvarade i en enda stor röra i en kartong.

För den lite mer avancerade frimärkssamlaren kan ett förstoringsglas vara användbart när man vill se detaljerna på ett frimärke.

 

Avblötning av frimärken?

Hur får man av frimärken från brevklipp? Om man lägger klippen i en skål med ljummet vatten så kommer frimärkena att lossna av sig själv. Lägg inte i för mycket frimärken i vattnet på en gång utan ha som regel alltid mycket vatten och lite frimärken i skålen på samma gång. Låt klippen ligga tills märket lossnar av sig självt. Placera det sedan på kanten av skålen och låt vattnet "rinna av". Efter någon minut lägger man märket med bildsidan nedåt på t ex ett läskpapper för att låta det torka. Tänk på att inte använda en dagstidning för att tryckfärgen i tidningen kan färga av sig! När frimärket har torkat ska man lägga det i press mellan exempelvis några böcker för att frimärket ska bli slätt.

OBS! Hela brev kan ibland vara mer värdefulla än lösa frimärken. Klipp inte sönder äldre brev.

 

Frimärkskataloger

Med hjälp av en frimärkskatalog kan man ta reda på när frimärket man har kom ut och hur mycket det är värt. Det finns en mängd olika kataloger på marknaden med varierande priser. Den som samlar på svenska frimärken kan till exempel välja på att antingen skaffa sig katalogen Facit eller Philatelias katalog.

Kataloger finns inte bara landvis utan det finns även kataloger för specialsamlare av t ex ett visst motiv. Innan man skaffar en katalog bör man ha bestämt sig för vilket område man vill samla på. För den som samlar hela världen finns det helavärdenkataloger men de är oftast väldigt dyra.

De priser som finns upptagna för frimärken i kataloger är riktpriser för handlare och avser fina exemplar av frimärken, det vill säga sådana märken som har en fin stämpel och alla tänder intakta. Priset eller värdet på "normala" frimärken, med en mindre fin stämpel etc, är oftast betydligt lägre.

Kataloger finns att låna gratis på bibliotek eller på Postmuseet i Stockholm.

 

Frimärkets dag

Frimärkets dag är ett årligt återkommande arrangemang och firas den första helgen i oktober över hela Sverige. I Sverige firade vi frimärkets dag för första gången 1944. Den svenska posten ger varje år ut speciella frimärken för att uppmärksamma arrangemanget. De första märkena gavs ut 1979 och avbildar svensk rokoko. Det förekommer även en speciell stämpel på Frimärkets dag, varje ort har en egen.

2004 var temat rockmusik, och då gavs bland annat frimärkena du ser till vänster ut.

Frimärkets dag firas inte bara i Sverige utan över större delen av världen. Ungern var det första landet att fira frimärkets dag, redan 1924 genomfördes det för första gången. Belgien var först med att ge ut speciella frimärken till frimärkets dag, redan 1935 kom de första ut.

Att samla svenska frimärken som getts ut till Frimärkets dag är varken dyrt eller svårt och det är relativt enkelt att få en komplett samling. Men om man däremot också samlar på vykort och stämplar som utkommit i samband med firandet kan man få en del arbete, eftersom varje ort som firar dagen numera har en speciell stämpel.

 

Vad är vattenmärke?

Så kallade vattenmärken framträder i form av en figur i pappret och gjordes för att försvåra förfalskningar (jämför med sedlar). Man har gjort papperet lite tunnare just där figuren framträder. På svenska frimärken finns vattenmärken på märken i huvudsak före 1924 och följande figurer finns: Krona, Våglinjer och KPV (förkortning av Kungliga Postverket). I allmänhet syns vattenmärket om man lägger märket med baksidan uppåt på ett svart underlag. Ibland kan man dock behöva ta till kemiskt ren bensin som man häller i en svart plastskål och när man doppar märket i skålen så framträder bilden. Kemiskt ren bensin finns att köpa på apoteket.

OBS! Tänk på att bensinen lätt kan antändas och att det finns ordentlig ventilation så att ångorna försvinner.

 

Skyddsperforeringar

Skyddsperforering består av små hål i frimärkena som bildar en visst mönster, t ex en firmalogotyp. Frimärken skyddsperforerades därför att företag inte ville att de anställda skulle använda företagets frimärken på privata brev. Företagen slog då hål i frimärkena med en speciell maskin eller tång för att markera att de ej fick använda märkena privat utan endast på företagets brev. Vanligtvis är skyddsperforeringen företagets initialer, firmanamn eller logotyp.

1868 gav engelska postverket tillstånd att använda skyddsperforeringar för första gången. Den som uppfann perforeringsapparaten hette Joseph Slopper och han hade inte tänkt att använda den på frimärken utan för att skyddsperforera checkar. Innan skyddsperforeringen infördes på frimärken stämplade företaget sitt firmanamn på baksidan av märket, men det hjälpte inte eftersom man inte ser baksidan när frimärket sitter på brev, så de anställda kunde använda företagets frimärken utan att det märktes. I många andra länder har det varit förbjudet att använda skyddsperforeringar och i Tyskland och Frankrike där skyddsperforeringar har varit mycket vanliga är de numera förbjudna.

I Sverige infördes skyddsperforeringar 1907, då Oskar Hallberg fick tillåtelse att perforera sina frimärken med "O.H". I Sverige finns cirka 200 olika skyddsperforeringar som är kända. År 1921-1925 var det 89 stycken skyddsperforeringsapparater i bruk. 1980 var det 8 stycken och idag använder man francostämplar istället för frimärken.

ASEA är nog den vanligaste skyddsperforeringen i Sverige och förekommer även på många utländska frimärken bland annat från Spanien, Finland, Belgien, Italien och Danmark.

© SFU Stockholm 2015 | Kontakt: info@sfustockholm.se